OM VENöS TROMBOEMBOLISM (VTE) dvs blodproppar i ben (venösa) och lungor.

Sammanfattning och aktualisering byggt på Carl Gustav
Olssons presentationer vid möten i september/november.2004.

Blodomloppet. Artärer (pulsådror) leder blod från hjärtat ut i kroppen.
Vener leder blodet tillbaka till hjärtat.
Mellan artärer och vener ligger kroppens små blodkärl som
absorberar det mesta trycket från hjärtat. Blodet i venerna har mindre
drivkraft av hjärtats tryck, men flödet får hjälp av klaffar i venerna. Rörelse
och muskelarbete hjälper flödet.
Benen är längst ner och längst bort. Det är kanske inte så
konstigt att de drabbas om man får cirkulationsproblem. Blodet från benen leds
genom vener uppåt tillbaka till hjärtat, som pumpar det flödet till lungorna
för syresättning. Om det kommer blodproppsrester från benen går de alltså
vidare till lungorna, och är det mycket täpps de till och man får lungemboli.
Venös blodpropp och lungemboli hänger därför ihop.
Huvudet försörjes av blod som passerat lungorna. Det ligger
skyddat från dessa propprester.

Det är skillnad på blodproppar i artärer och vener.

Artärer kan täppas till av trombocytpluggar (förkalkning, förfettning).
Vener av proteinkoagulat (fibrinsystemet, som stoppar blödningar vid skador etc).
Det är helt olika mekanismer och det blir helt olika behandling om det gäller artärer eller vener.

Blodets levring, koagulationen.

Kroppen ställs inför uppgiften att blodet ska flyta lätt i de tunnaste ådror,
men så fort det blir en skada ska den täppas till så blodflödet stoppas.
För att klara detta har ett komplicerat kontrollsystem
utvecklats, med ett samspel av signalsubstanser och hämmare.
I detta kontrollsystem griper olika mediciner in på olika sätt.
Ett förenklat schema visas sist i denna skrivning.

Vad händer vid en propp?

Venen täpps till.
Proppens yttersta delar kan sitta löst och släppa och gå vidare till lungorna.
Venens väggar kan inflammeras och bli ömma.
Proppen skadar venens klaffsystem, vilket permanent ger sämre cirkulation.
När en skada uppstår aktiveras en kemisk faktor 7.
Inre problem i kroppen kan aktivera en faktor 9.
Någon av dessa driver det vidare och aktiverar något som brukar kallas faktor 10.
Faktor 10 sätter igång en process där protrombin ombildas till trombin.
Den här processen hämmas, regleras av bl a protein C och S. Man kan ha brist på dessa
eller s k APC resistens som minskar verkan av protein C. Då fungerar inte regleringen rätt.
Trombin påverkar äggviteämnet fibrinogen så att fibrin bildas.
Detta fibrin klumpar ihop, täpper till skador men också vener när det går snett. Då blir det en propp.
Proppen kan lösas upp av kroppen, men det tar tid, kanske flera år.
Mediciner:

Waran
minskar kroppens upptag av vitamin K från maten.
Det minskar verkan av både faktor 7, 9, 10 och protrombin. Det sätter
ner hela koagulationssystemet och minskar propprisken.
Waran verkar indirekt och behöver några dagar för att ge verkan.

Heparin,
också lågmolekylärt, verkar direkt genom att hindra att protrombin blir trombin. Kedjan bryts.

Nya mediciner är på gång som hämmar trombin.
De skulle kunna ersätta Waran, men är inte godkända än.

Det talas i dag om en del örtmediciner. De är inte
kliniskt provade och läkarvetenskapen vill inte säga något om deras verkan.
OM VENöSA TROMBOSER OCH FRAMTIDA RISK.

Vi ser ju att föreningens medlemmar har mycket olika situation.
Många har haft proppar i benen, har ärftlig benägenhet och tar Waran. Med denna medicinering blir livet helt som vanligt.
Andra har fått proppar högre upp i bäckenet, har ont för det mesta och påverkas på ett helt annat sätt.
Många har haft lungemboli och när det är hävt blir livet normalt igen.

Men hur är framtidsbilden?
Har man proppbenägenhet kan man väl få proppar överallt i olika vener?
I princip är det väl så, men hur ser den praktiska bilden ut?

Totalt sett säger Socialstyrelsens statistik att vi har 150-200 fall av venös trombos per 100 000 invånare.
Totalt ca 15000 per år i Sverige.

Vår "husläkare" C G Olsson, Universitetssjukhuset i Lund, har mycket stor erfarenhet av blodproppssjukdomar.

Han fick följande fråga: Vi antar vi har 100 patienter med ventrombos i vaden. De får adekvat behandling med Waran el dyl
Vad är risken för att de drabbas av vidare problem? Svaren (en snabb uppskattning) av hur många av de 100 som drabbas:

Lungemboli, senare eller samtidigt         32

Bäckentrombos etc, senare             1 - 2

Propp i hjärnan             0

Möte med Patientföreningen 4 sept 2003.
Föredrag av Hans Johansson, Leo Pharma. Lite historik.

Sekelskiftet 1900      Koagulationsstudier börja
1918      Man får klart för sig att heparin hämmar proppar
1920-talet      Heparin används i laboratorieundersökningar
1930-talet      Heparin börjar användas i sjukvården (hjärtkirurgi)
1960-talet      Vidare användning av heparin mot blodpropp
1980-talet      Lågmolekylära hepariner registreras (kan ges som injektion)
Framtiden      Effektivare och enklare medel. Trombinhämmare.




Blodproppsbehandling är ett stort fält i dag.
Innohep.
Lågmolekylärt heparin som ges som injektion
under huden.. Har vissa fördelar jämfört heparin:
Upptas bättre, finns kvar längre.
Mer specifik effekt.
Enklare dosering. Färre biverkningar.:

Allmänt om blodproppar.

Termer:

Trombos
är en propp som sitter där den bildats.

Emboli
är proppar som lossnat och följer med blodet.

Proppar kan upplösas "naturligt", fibrinolys.
Det finns också medel som löser upp.

Heparin löser inte upp bildade proppar men hindrar
påbyggnad. Motverkar också inflammation.

Riskfaktorer för blodpropp:

Sjukdomar etc (chocktillstånd, operationer, cancer,hjärtsjukdomar) ålder. Risk ökar med ålder.
övervikt.
Sängliggande eller annan immobilisering.
Graviditet
Tidigare blodproppssjukdomar.
ärftlig benägenhet (APC-resistens är ganska vanlig i Sydsverige).
Behandling vid blodpropp.

Heparin intravenöst, sjukhusbehandling (fram till för 10 år sedan det enda alternativet)

Innohep injektion. Kan ges i hemmet (1 gång per dag).

Biverkningar av heparin:

Blödningsrisk
Allergisk reaktion (men ovanligt)
Benskörhet (vid långtidsbehandling).

C G Olsson.

återfall i trombos är vanligare än man trott. Proppar kan
fortsätta växa (Extension), kan tillväxa igen efter att ha tillbakabildats
(Relaps), kan återkomma senare (Recidiv), en gammal propp kan sitta kvar utan
att upplösas (Reciduell)

Ventrombos förekommer också hos barn. Kan utlösas avinfektioner och operationer.
ärftlig benägenhet är ingen huvudorsak här.

Svar på frågor: En person som tidigare haft proppar och går på Waran börjar få symptom.
Vad gör man i olika fall?

Ytligt ont i blodådror?
Det är en ytlig inflammation, tromboflebit. Det är obehagligt men inte allvarligt. Använd
Hirudoidsalva.

Ont i vaden?
Det kan vara en propp men det finns mycket annat också. Blir det långvarigt så sök hjälp. Emellertid är det inte riktigt lätt att diagnosticera blodpropp.

Ont i lungorna, andfåddhet mm?
Kan vara lungemboli. Sök hjälp.

Lungemboli och proppar kan komma även om man tar Waran. PK-värdena kan svänga beroende på vad man
ätit osv, så det finns risksituationer ändå.


Ska man vara försiktig med grönsaker?
Man ska inte minska grönsaksätandet, men man ska undvika plötsliga omkastningar,
att till exempel tillfälligtvis äta stora mängder kål.
Det kan starkt påverka PK-värdet och koagulationen. Men regelbundet ätande, också av kål, blir ju registrerat i PK-värdet och kompenserat med medicineringen.

Om olika grönsaker och frukters påverkan. Tabell från vår föda
Kan man förbättra också gamla proppskador som gett svullnad i benen?
Svar ja. Men två saker är viktiga: rätt kompressionsstrumpa och motion.
Ett konkret exempel: efter 15 års slentrianmässig användning av
"stödstrumpa" byttes till kompressionsstrumpa klass 2, samtidigt som den också
tidigare rätt rörliga livssituationen kompletterades med ett dagligt gymnastikprogram (10 min/dag). Resultat: tydligt smalare ben.